Sverige

• Sverige uppfattas som ett kreativt och innovativt land. Sverige står starkt i Internationella jämförelser av innovationsklimat och konkurrenskraft.
• I EU:s strategi för tillväxt ses design som en viktig drivkraft för användarcentrerad innovation.
• Policydokument för statsförvaltningen lyfter fram behovet av att utveckla efter användarnas behov genom enkla, öppna, innovativa lösningar.

Sverige uppfattas som ett kreativt och innovativt land och ett av världens främsta länder inom de kulturella och kreativa näringarna. Sverige står också starkt i internationella jämförelser av innovationsklimat och konkurrenskraft.[1] Svenska institutet har fått i uppdrag av Utrikesdepartementet att skapa en övergripande kommunikationsstrategi för att främja svenska kulturella och kreativa näringar i utlandet. Inom ramen för denna ligger design som ett område.

I EU:s strategi för tillväxt ses design som en viktig drivkraft för användarcentrerad innovation som utnyttjar de innovativa och kreativa talanger hos Europas småföretag och entreprenörer. 2011 tillsatte den Europeiska kommissionen The European design Leadership board för att arbeta fram rekommendationer för hur design kan bli synligare i innovationspolitiken både på Europeisk, nationell och regional nivå. I september 2012 presenterades rapporten ”Design from growth and prosperity”.[2]

Hösten 2012 kom den svenska innovationsstrategin som tar avstamp i en bred definition av innovation där design, affärsmodells- organisationsutveckling och marknadsföring får allt större betydelse. [3] Den nationella innovationsstrategin lyfter fram behov av att öka samordningen mellan politikområden, nivåer och samhällssektorer och förmågan att involvera människor i samskapande och öppen innovation.

Policydokument för statsförvaltningen lyfter fram behovet av utveckla efter användarnas behov och enkla, öppna, innovativa lösningar eftersträvas.[4] Design är ett välanvändbart verktyg för att stötta denna utveckling. En slutsats i en utvärdering gjord av myndigheten för vårdanalys är att svensk hälso- och sjukvård ofta brister i att hålla patienterna välinformerade och involverade aktivt i vården för att på bästa sätt uppnå goda vårdresultat[5]

”Design är idag en central del i innovationsprocessen, när medborgarna får större makt måste vi kunna möta dem, och vi måste innovera.”

Bonus

Almega om Sveriges väg från industrination till kunskapsnation. Hur vi möter förändringen är skillnaden för Sveriges framtid. Design är definitivt en del som kan göra skillnad.

Design

Designbegreppet utvecklas och breddas kontinuerligt och har gått från att på 50-talet handla om produktestetik, till 60-talets fokus på produktutvecklingsprocessen, 70-talets ergonomifokus, 80-talets designmanagement, 90-talets varumärkesbyggand till att på 00-talet handla om innovation och kundcentrering till dagens involvering och samskapande.

Design är en kreativ arbetsprocess med utgångspunkt från de framtida användarnas behov. [1] Metoder och tillvägagångssätt skiljer sig beroende på vad som utvecklas eller vilka problem som skall lösas. Behovs- och funktionsanalys, gestaltning och visualisering är fundament i designarbetet. Den mänskliga faktorn i design gör området mer berättigat idag än någonsin och förändringstrycket är globalt. [2]

”The “Europe 2020 Flagship Initiative – Innovation Union” includes design among its ten identified priorities. Further afield, China, India, Korea and Singapore have all enacted design policies and consider design to have strategic economic importance.”

Bonus

Utmaningar

• Design otydligt i innovationsdebatten, policymakers omedvetna om design som synsätt.
• Svag konkurrens belönar inte risktagande/nytänkande.
• Snäv bild av designbegreppet.
• Ej samverkande aktörer.
• Forskning och kunskap kommer inte till användning, utbildningar inte anpassade efter efterfrågan.
• Mer reaktivitet än proaktivitet, tradition av att erbjuda det man kan snarare än det kunderna behöver.

MÖJLIGHETER

• Sverige är av tradition en känd designnation.
• En omvärld i förändring inspirerar till utveckling.
• Många svenska företag har internationella kunder med stor utvecklingspotential.
• Användarfokus starkt.
• Starka utbildningar och lärosäten.
• Bredda förståelsen för designbegreppet i existerande strukturer, innovationssatsningar och forskningsutlysningar.

Sverige är redan internationellt duktiga och väl renommerade inom designområdet och vi har internationellt erkända designutbildningar i Sverige och designföretag som attraherar internationella kunder men vi behöver trots detta gradera upp och växla upp kompetens. Design som kreativ disciplin kräver god kommunikation, dialog och ”demokratiskt angreppsätt”. I Sverige är den hierarkiska strukturen låg och därmed har vi fördelar.

“Designforskningen börjar stå på egna ben: rapporten “Design for Growth and Prosperity” skapar en bra grund för det, och tex forskarskolan DESMA kring design management är ett exempel på det. Design som en avgränsad profession med tydliga företrädare löses upp: co-creation trenden bäddar för detta, design som en förutsättning för konkurrens spelar upp design på andra fält än där designers verkar, etc”[1]